Prezidente Repúblika Demokrátika Timor Leste DR. José Ramos Horta.

DILI– Prezidente Repúblika Demokrátika Timor Leste DR. José Ramos Horta iha nia diskursu ba cerimónia selebrasaun tinan 22 loron transformasaun Falintil ba Falintil Forsa Defeza Timor Leste iha Kuartel Jeneral F-FDTL Kinta semana kotuk hateten, forsa defeza maka defensor soberania Nasaun husi ameasa externa karik akontese.

“Iha Forsa Defeza nia liman misaun konstitusional atu defende rai ida ne’e kontra agresaun ruma husi liur, agresaun externa karik iha, karik akontese, nune F-FDTL defende nafatin integridade independensia rai ida ne’e, nune mos liberdade ho siguransa povu nian, ohin diak liu tan no importante liu tan ida-idak iha F-FDTL nia kakutak, nia neon, nia hatene papel F-FDTL nian, atu defende mos nia papel instititusional atu defende serví dame, demokrasia no Estadu de direitu”, dehan prezidente Horta.

Prezidente RDTL dehan, povu ijize lider militar resposavel sira ke kaer iha sira nia liman, sira nia kabás instituisaun militar, wainhira tau matan ba funsaun ás, pozisaun sira ne’e ke nasaun fo, ijerse sira nia autoridade ho liman tós inspira membrus hotu-hotu forsas armadas asumi profesionalizmu rigurozu ho disiplina maka’as.

Tinan ida ne’e 2023 F-FDTL iha osan ne’e Estadu tau orsamentu millioins 33,022,385.00, ezekuta tuir programa kontinua investe iha re-organizasaun profesionalizasaun F-FDTL buka kualidade  diak liu duke kuantidade, menus liu duké barak liu.

“Ita lalika buka ema barak demais iha forsa, ne la’o deit iha, militar ou forsa pulísia, hau prefere hare iha deit  ema rihun ida mane no feto nebe iha motivasaun ás kle’an hetan treinu diak teb-tebes, ho kompensasaun remunerasaun mos diak, ekipamentu diak teb-tebes, fo mobilidade no flexibilidade operasaional diak ba sira, no insentivus nebe halo sira labele hateten lakohi,  hau hakarak liu ida ne, ema 1.000 duké 5.000 ka 10.000, lubuk ida ke vencementu ladiak, treinamentu lasufisiente, ekipamentus ladiak depois laiha orguillu, laiha motivasaun”, Prezidente sublina.

Xefi Estadu hateten, ita labele sai hanesan rai barak iha mundu nebe sei iha nivel sub-dezenvolvimentu nafatin ke la’os kiak hanesan ita, sira iha númeru ejérzitu forsa militar bot tebes, maibe ekonomia osan nasaun nia lasufusiente para tanen forsa ida bot ne’e.

“Ita tenke kontinua prosesu modernizasaun ita forsas armadas no forsa siguransa, maibe tenke hanoin didiak diak liu númeru efetivus ne menus maibe ho kualidade ás liu, selesaun hare nia kualidade umana, fo formasaun unidade operasional ba nia, no fo mos ekipamentus diak, ne’e nia bele halo servisu ema 10.000 nian”, Prezidente afirma.

Prezidente Ramos Horta alerta ba forsa F-FDTL tenke iha kultura disiplina manutensaun ba sasán Estadu, tanba buat nebe Estadu entrega ba forsa militar, forsa polícial no instituisaun Estadu sira seluk, nudar sasán Estadu nian no sasán povu nian.

“Ita tenke hare didiak buat ida bolu disiplina kultura manutensaun ba rekursu Estadu, se ita latau matan didiak sasan Estadu ho manutensaun diak, entaun ita gasta arbiru osan Estadu nian, osan povu nian hanesan ezemplu barak akontese tiha ona iha rai ida ne’e”, prezidente Horta haktuir.

Prezidente Repúblika mos fo hanoin atu Timor Leste tenke hametin liu tan kooperasaun dezenvolvimentu programa tékniku militar ho rai viziñu sira nebé hakbesik nasaun ne’e, hanesan Australia, Indonesia, Nova Zelandia, Malazya, Singapura, Korea do Sul, Japaun, Porugal no Estadus Unidus América. Maibe nasaun rua nebe besik liu ho Timor Leste Maka Indonesia no Australia nudar relasaun nebe nesesária, perseirus brevileziadus prioritáriu. Prezidente Ramos Horta iha nia diskursu mos alerta atu nasaun tenke hasa’e nivel soberania agríkula no alto sufisiensia alimentar, rekursu bé-mós ba ema heimu, bé  ba irigasaun natar no kualidade edukasaun sa’e ba nivel hanesan kestaun defeza no siguransa nacional.

“Timor Leste iha rai maran nebe bele garante soberania agríkula, alto sufisiensia siguransa alimentar, ita labele ko’alia ba defeza no siguransa se lako’alia mos ba autonomia soberania agríkula, alto sufisiensia siguransa alimentar, neduni  ita foti agrikultura sa’e ba nivel hanesan ho defeza no siguransa, nia estatutu tenke halo parte defeza no siguransa nacional, tenke foti rekursu fíbriku bé-mós atu heimu nian sai henesan kestaun ida siguransa defeza nacional, edukasaun kualidade diak mos tenke tama iha doutrina defeza siguransa, tanba se ita laiha independensia agríkula, independensia hahán, se ita lakonsege hetan bé irigasaun ba agrikultura, bé-mós ba ma heimu, ita halo fraku fali ita nia defeza no siguransa nacional. Prezidente alerta.

Prezidente ramos Horta mos foka siguransa maritima nebe fundamental tebes, tanba Timor Leste halo parte grupu nasaun 6; Timor Leste, Papua Nova Guiné, Solomon Ilends, Malázia, Indonesia no Filipina nudar grupu nasaun “Coral Triângulu” rikusoin bot.

Tanba ne’e, Timor Leste tenke fo kapasidade ba forsa defeza no forsa siguransa atu fo resposta ka intervensaun prevensaun antisipada, atu Timor Leste bele garante legalidade demokrátika, estbildiade orden públika, tanen nafatin nasaun demokrátika ida ne’e, no povu tenke konfia nafatin ba forsas armadas,  respeita esperansa povu nian, labele hakribit esperansa povu nian nebe konfia forsas armadas, no konfia Estadu, nudar defensor misaun konstitusional soberania no independensia nacional no garante orden demokrátika. (ag)